Jag var hos läkaren idag. Förutom utvärdering av mina mediciner (som jag naturligtvis glömde be om ett nytt recept på) diskuterades min rygg och mina åderbråck. Jag har ganska kraftiga sådana, särskilt på högerbenet. De blir värre och värre och på senare tiden har de börjat ge symptom också i form av tyngdkänsla i benen och att det kliar ganska kraftigt. Jag har velat åtgärda dem ett bra tag, men fått höra att det räknas som kosmetisk kirurgi och därför ska bekostas av patienten själv. Det kostar mellan 9000 och 21000 kronor, tydligen. Inte helt okej.
Åderbråck, eller varicer, uppkommer i det ytliga kärlsystemet (oftast på benen). I en frisk ven finns klaffar var 5:e till 10:e centimeter som förhindrar blodet att rinna i "fel" riktning när det pressas tillbaka till hjärtat via skelettmuskelpumpen (när vi använder våra muskler spänns de, vilket gör att venerna pressas samman och blodet "pumpas" mot hjärtat). När venerna inte fungerar som de ska rinner blodet således i motsatt riktning och venen blir slapp och knölig eftersom det ansamlas blod lokalt. I det långa loppet kan detta leda till ökad infektionsrisk och venösa bensår, vilket är mindre trevliga komplikationer.
För mig är det inget kosmetiskt bekymmer. Visst, det är kanske inte det sexigaste man kan ha på ett par ben men ärligt talat - det spelar ingen roll. Inte för mig i alla fall. Jag är inte mindre älskvärd eller sämre i sängen för att klaffarna i min högra V. Saphena Magna fungerar dåligt, det är jag helt övertygad om och kunde därför inte bry mig mindre om hur det ser ut. Däremot oroar det mig att jag har ett helt yrkesliv framför mig som innebär stor belastning på de stackars venerna och att jag inte alltid kommer vara lika fysiskt aktiv som jag är nu. Jag är inte jättesugen på venösa bensår i framtiden. Inte ett dugg, faktiskt. Så, därför vill jag göra något åt det.
Min läkare skickade idag en remiss till Citykirurgen för bedömning, äntligen! Jag blev så glad att jag ville ge henne en kram :) Det innebär att jag inte behöver bekosta kalaset ur egen fick, och dessutom är det skönt att det inte bara är jag som tycker att det bör åtgärdas utan även hon som är läkare.
Efter bedömningen kommer kirurgen ta ställning till om åderbråcket ska åtgärdas via sclerosering (man sprutar in ett "skum" i kärlet som får det att skrumpna ihop, varpå det inte längre kan fyllas med blod) eller avlägsnande av venen. Eftersom jag är smått dum i huvudet hoppas jag på det senare och helst vill jag vara vaken och se spektaklet. Det är inte varje dag man får se någon dra ut en ven ur benet på en, jag tror det hade varit häftigt ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar